Det omvända klassrummet och nätets resurser

De senaste åren har begreppet, eller konceptet, flipped classroom eller det omvända klassrummet spridit sig på skolor som en populär metod för förändra undervisningens metoder. I det här inlägget tänkte jag skriva lite om vad detta innebär och varför det är populärt men också diskutera vad metoden inte gör.

Flipped classroom – Det omvända klassrummet

Ursprungligen började metoden sprida sig framförallt genom två lärare i USA vid namn Jonathan Bergman och Aaron Sams. De upptäckte att det var enkelt att spela in skärmen på sin dator med mjukvara som screenflow (Mac) och camtasia (PC). De sade sedan till sina elever att titta på dessa videos innan lektionen och därmed var begreppet flipped classroom fött.

Det här har sedan fått allt mer spridning och fler lärare världen över använder metoden eftersom att internetuppkopplingar har blivit bättre och snabbare och fler elever har tillgång till datorer och smarta telefoner. Det har också visat sig att metoden har varit fungerande i många fall för elever i vissa åldrar så att de tidigare kommer igång med lärprocessen (plugga dagen innan provet!) och därmed har ökat andelen elever som lyckas med sina studier.

En annan fördel med metoden som ofta lyfts fram är att den skapar tid för läraren att ge mer personlig feedback. När genomgångsmoment inte tar sådan lång tid så ges mer tid för samtal mellan lärare och elev och det finns större chans för eleven att få hjälp med det som just den behöver.

Kritik mot metoden

Som med alla undervisningsmetoder så finns det självklart kritik. Vanlig kritik är att lärarens jobb blir svårare då det krävs mycket jobb att skapa genomgångar och att det är svårt att kontrollera om eleverna har sett genomgången. Om läraren håller i genomgången själv så vet denne i alla fall vilka som har hört teorin och exemplen. Annan kritik är att alla elever inte säkerligen har tillgång till internetuppkoppling.

Vissa delar av denna kritik är enkelt att motbevisa, exempelvis den att alla inte har en internetuppkoppling. Idag är nog problemet större att läraren i fråga inte har tillgång till internet eller att läraren har mycket att lära sig inom e – learning och IT. Eleverna ligger idag redan långt framme på detta område, de har ju vuxit upp med datorer och har aldrig levt utan dem.

Lite svårare kan det vara att få igång en videoproduktion men samtidigt går det enkelt att hitta massor av färdigt material via Youtube eller genom att googla upp önskat området. Ett tips kan också vara att kika in på sajten nätkurser.se som bland annat tipsar om  kurser på nätet i programmering.

Lära sig javascript på nätet

Att lära sig att programmera kan vara trist. Vi har själv gått in i vägen och misslyckats en gång för att sedan på andra försöket i alla fall komma lite längre. I det här blogginlägget tänkte vi tipsa om 3 rätt grymma nätresurser för dig som vill lära dig koda i javascript!

Lär dig genom en smart editor

Det första tipset är den rätt fantastiska amerikanska start-upen codacademy som släppte en ganska ny variant av nätinlärning som de kallar för codeyear. Tanken här är att man lite då och då kan göra några lektioner för att på så vis lära sig javascript under ett år. Vi har testat det här en hel del och det är faktiskt rätt grymt bra.

Struktur, tydlighet och mängder av resurser

För dig som hellre jobbar på med programmeringen på egen hand så kan vi rekommender w3schools och deras javascriptsavdelning. Här finns det både en tydlig struktur om du vill gå steg för steg eller mängder av referenser.

Har du iTunes, iPhone eller iPad – använd iTunesU

För dig som har produkter från Apple så kan vi även tipsa om iTunesU. Här finns det mängder av utbildningsmaterial. Bland annat videogenomgångar på svenska om just javascript. Klart värt att kolla upp!