Matematik och den Röda Tråden

Som lärare sitter man ibland och hjälper en elev i matematik och inser att faktiskt ingenting som man just då säger egentligen går in och blir förståelse för just denne elev. Det kan förstås bero på oändligt antal olika saker som gör att just denne elev inte förstår just då. Kanske tänks det mer på killen/tjejen där i bänken bredvid, på träningen efter skolan, på livet i största allmänhet eller något helt annat. Men ofta tror jag att det beror på att det finns något som inte har förståtts som faktiskt måste förstås innan man lär sig just detta.

Det här brukar jag tänka på som den röda tråden. Det går liksom inte förstå faktorisering om man inte har förstått multiplikation av två variabler (tex x*x) eller om man aldrig någonsin har sett den distributiva lagen a(b + c) = ab + ac. Det går heller inte att först det som kallas för räta linjens ekvation om man aldrig någonsin har hört talas om ett koordinatsystem. Man måste förstå den röda tråden som sakta ringlar sig fram genom logiken och där det mesta hänger ihop med det som kom tidigare.

Detektivarbetet – Vad kan läraren göra för att hjälpa eleven

Eleven själv har förstås svårt att själv sätta det här i ett sammanhang. Och inte är väl det konstigt? Det är svårt att få en helhetsbild över lärandet om man inte själv har en helhetsbild vilket också är svårt att få om man inte själv har sysslat ett tag med ämnet (kanske år?).

Och det är väl här den professionella läraren enklare kan hjälpa eleven att hitta tillbaka till det som har missats. Att som en liten pedagogisk detektiv leta sig genom elevens kunskap och med rätt frågor faktiskt hitta pusselbiten därbak som har missats på vägen.

Dilemmat – Tiden och resursen

Nu är ju detta inte alltid det enklaste. Det som fattas är förstås tiden, resurserna och lugnet. Det är inte lätt att sitta och leta och hitta rätt tegelsten att sätta in i kunskapsbygget om det samtidigt räcks upp 30 andra händer i klassrummet. Man räcker helt enkelt inte alltid till som lärare. Önskan hade förstås varit att faktiskt göra det men staten och kapitalet, det är väl där problemet ligger?